jrdressyr.blogg.se

2013-01-24
20:21:06

Varför blev det La Venza?
Det hela började med att jag hyrde häst från jönköping med en kompis under sommaren. Blev väldigt förälskad i denna häst vid namn Golden! Allt ifrån härliga uteritter till hoppning och dressyr. Jag blev verkligen fäst vid honom. Där fanns aldrig någon rädsla, han var bara bäst! Väldigt fin läromästare dessutom som jag fick lära mig mycket på under denna korta tid. Om jag kommer ihåg rätt var han tävlad MSV.  Dagen kom tyvärr då vi lämnade tillbaka våra sommarhästar men jag hade bestämt mig för att hyra honom nästa sommar igen! Är det någon häst jag aldrig kommer glömma så är det Golden. Han har ett hjärta av Guld och gjorde aldrig något dumt. 
 
Har tänkt väldigt mycket på honom, har haft stora tankar på att vilja köpa honom men pga hans ålder kändes det inte aktuellt. Han är nu 24 år.
 
Året därpå åkte jag och två vänner till han som har hela hästuthyrningen. Första gången jag såg La Venza sa jag direkt- den där hästen gillar jag! Eftersom vi red varje dag var jag väldigt snabb med att "paxa" henne först. Problemet var att vi aldrig fick in henne, Det var bara vid insläpp hon hängde med de andra men för övrigt var det omöjligt. Kan ju inte direkt säga att hon var en skönhet! Tyckte om henne men hon var väldigt svår att hitta knapparna på så vi hann inte lära känna varandra under den veckan vi var där. Hittade en annan ponny där som jag trivdes bra med men som kunde få för sig väldigt mycket dumheter dock men jag var tuff i ponnyåren bakåt i tiden så det var aldrig något problem.
 
 
Dagen kom då vi fick ett samtal ifrån G som har hästarna. Han hade då tyvärr inte Golden hemma  men han hade Amulette hemma som jag provridit på praktiken! Tyvärr blev det ett nej senare då han fått fång.
 
Han berättade att La Venza fick hemma och eftersom jag ridit henne tidigare och gillade henne tog vi hem henne! 
Vi hämtade henne i jönköping och hämtade samtidigt upp en häst vid namn Goliat Mo.
 
Fick hem henne och alla förstår ju säkert hur det slutade, att säga farväl av en bästavän är nog omöjligt! Det blev vi och det ångrar jag inte en sekund! :-)
 
Ja ni vet ju att jag inte är så modig längre ;-)
 
 

Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: